Ingen trodde, knappt jag heller, att jag hade ett teknikhörn i mitt inre. Men om jag tänker efter så var jag som mycket ung människa intresserad av att bygga och konstruera. I skolan drogs jag till geometri och matematik. Passaren var min följeslagare tills jag träffade en ingenjör.  Då blev det mest sömnad och matlagning. Ingenjören försvann ur mitt liv och konsten blev den frizon som förde mig bortom manliga och kvinnliga normer. Nu äntligen har ingenjören återupprättats i mitt inre.

I somras löpte jag linan ut, gick på teknikkurs och byggde en självrullande dam och dansande tofflor. Det är blandningen som är intressant – konst OCH teknik. I korselden mellan tekniken och konsten uppstår nya rymder. Precis som mellan passarens fötter. Han och hon blir hen helt ny värld.